De flesta svenskar har någon gång tvekat vid tangentbordet: blir det ”Maj” eller ”maj”? Sanningen är enklare än de flesta tror – och den officiella regeln kommer från Språknämnden. Alla månadsnamn i svenskan skrivs med liten bokstav, oavsett var i meningen de hamnar. Att känna till denna regel gör det lättare att skriva utan att tveka.

Månader i svenskan: liten begynnelsebokstav ·
Veckodagar i svenskan: liten begynnelsebokstav ·
Engelska motsvarighet: stor begynnelsebokstav ·
Officiell källa: Språknämnden ·
Vanliga misstag: stor bokstav i svenskan

Snabböversikt

1Bekräftade fakta
2Vad som är oklart
  • Vissa dialektala variationer för högtidsnamn
  • Gränsen för ”fristående namn” i praktiken
3Tidlinjesignal
4Vad händer härnäst

Tabellen nedan sammanfattar de viktigaste skrivreglerna för månader, veckodagar och datum.

Regel Värde Källa
Svensk regel månader liten bokstav Språknämnden
Svensk regel veckodagar liten bokstav Språknämnden
Engelsk regel stor bokstav Falkblick Kommunikation
Valborg datum 30 april Institutet för de inhemska språken
Officiell guide Språknämnden.se Språknämnden

Är månader en stor bokstav?

Nej. I svenska språket ska månader alltid skrivas med liten begynnelsebokstav, oavsett var i meningen de hamnar. Detta gäller oavsett om det står mitt i en mening eller efter ett datum. Regeln kommer från Språknämnden och fastställs i Svenska skrivregler.

Regler för månadsnamn i svenskan

Alla tolv månadsnamn – januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november och december – skrivs med liten begynnelsebokstav. Undantaget är om månadsnamnet inleder en mening, då stor bokstav används precis som för alla andra ord. Enligt Språknämndens vägledning är svenskan återhållsam med versalisering jämfört med engelskan.

  • ”Vi ses i juli” – korrekt
  • ”Semestern börjar i september” – korrekt
  • ”Januari är kallt” – korrekt (stor bokstav för att det inleder meningen)

Jämförelse med engelska

Skillnaden mellan svenska och engelska är tydlig. På engelska används stor begynnelsebokstav för alla månadsnamn: June, July, August. Detta beror på att engelskan har en mer generös versaliseringstradition. Svenskan följer istället en modell där kalendernamn behandlas som vanliga gemena ord, enligt Falkblick Kommunikation.

Källa

Skriv alltid ”januari” och ”måndag”, aldrig ”Januari” eller ”Måndag”. Betoning av månad eller veckodag görs med kursiv eller fetstil, inte versal.

Svenska skrivregler rekommenderar svensk rubrikstil med versal bara på första ordet, vilket innebär att även månader i rubriker ofta behåller sin lilla bokstav om de inte är första ordet.

Skriver man veckodagar med stor bokstav?

Liksom månadsnamn skrivs veckodagar med liten begynnelsebokstav i svenskan. Måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag, lördag och söndag följer samma regel som övriga tidsuttryck. Undantaget är om veckodagen inleder en mening.

Svenska regler för veckodagar

Regeln är enkel: veckodagar skrivs med liten bokstav i alla lägen utom vid meningsstart. Enligt Frågelådan ISOF ska alla månadsnamn och veckodagar skrivas med liten begynnelsebokstav i svenskan. Detta gäller oavsett om det handlar om vardagligt språk eller formella texter.

  • ”Jag jobbar måndag till fredag” – korrekt
  • ”Måndagen börjar veckan” – korrekt (stor för att det inleder meningen)
  • ”På lördag är det marknad” – korrekt

Vanliga fel och varför

Ett vanligt misstag är att skriva ”Måndag” med stor bokstav bara för att det känns viktigt eller formellt. Enligt Falkblick Kommunikation påverkas svenskar av engelskan och använder stor bokstav felaktigt. Detta leder till att veckodagar och månader ibland skrivs med versal trots att regeln säger emot det.

Vanliga misstag

Stor bokstav på veckodagar och månader beror ofta på engelsk påverkan. Att svenskan har ”Monday” med stor bokstav på engelska betyder inte att ”måndag” ska ha det på svenska.

Tidsuttryck som veckodagar och månader skrivs med liten bokstav enligt Evas skrivskola. Detta inkluderar även årstider och tidsepoker.

Hur skriver man den 1 maj?

Datum som 1 maj skrivs med liten bokstav på månadsnamnet. Siffror används framför månadsnamnet istället för ordinaltal som ”första”.

Rätt format för datum

Enligt Institutet för de inhemska språken skrivs kalenderdagar som ”första maj” med liten bokstav. Månadsnamnet behåller sin lilla begynnelsebokstav även när det följer efter ett datum.

  • ”1 maj” – korrekt
  • ”4 juli” – korrekt
  • ”24 december” – korrekt

Första maj eller 1 maj?

Båda varianterna är möjliga, men sifferformatet ”1 maj” är vanligare i svenska texter. Oavsett vilket format som används ska månadsnamnet alltid ha liten begynnelsebokstav. Ordinaltalet ”första” med stor bokstav (”Första maj”) är felaktigt enligt gällande skrivregler. Myndigheternas skrivregler från 2009 fastställer denna standard.

Regel

Skriv ”1 maj”, aldrig ”1 Maj” eller ”Första Maj”. Månadsnamnet behåller alltid sin lilla begynnelsebokstav.

Om du vill betona kalenderdagen kan du använda fetstil eller kursiv, men versal är fel verktyg enligt Prefix.nu.

Är valborg med stort V?

Nej, ”valborg” skrivs med liten begynnelsebokstav. Valborgsmässoafton inträffar den 30 april och är en högtidsafton, inte ett eget namn.

Stavning av högtidsnamn

Enligt Institutet för de inhemska språken skrivs helger som ”allhelgonadagen”, ”fars dag” och ”julafton” med gemener. Detta gäller även om de refererar till viktiga kalenderdagar.

  • ”valborg” – korrekt
  • ”valborgsmässoafton” – korrekt
  • ”Valborg” – felaktigt

Valborg vs Valborgsmässoafton

Valborgmässoafton är den 30 april. Högtiden firas på kvällen innan första maj. Oavsett om man skriver ”valborg” eller ”valborgsmässoafton” ska första bokstaven vara liten. Undantaget gäller om ordet används som fristående egennamn i ett specifikt sammanhang, men det är ovanligt.

I Finland har vissa lärare tidigare lärt ut annorlunda regler för helgonnamn, men rekommendationen om stor bokstav för vissa helgonnamn har funnits sedan början av 1970-talet och följer nu samma mönster som i Sverige.

Är midsommar med stor bokstav?

Nej, ”midsommar” skrivs med liten begynnelsebokstav. Samma regel gäller för ”luciadagen”, ”julafton” och andra högtidsnamn.

Högtider och helgdagsnamn

Högtider skrivs med liten bokstav om de inte är fristående egennamn. Enligt Institutet för de inhemska språken gäller detta för de flesta svenska högtidsnamn: midsommar, luciadagen, allhelgonadagen.

  • ”midsommar” – korrekt
  • ”luciadagen” – korrekt
  • ”julafton” – korrekt

God jul eller god jul?

Hälsningsfraser som ”god jul” skrivs med gemener. Att svenskan är återhållsam med versalisering innebär att även viktiga högtidshälsningar behåller sin lilla bokstav. Undantag för stor bokstav gäller endast för tydliga egennamn som ”Kristi himmelsfärdsdag”, där namnet har en namngivande funktion.

Viktigt undantag

Kristi himmelsfärdsdag skrivs med stor bokstav eftersom det fungerar som ett fristående namn. Dagmardagen skrivs också med stor bokstav eftersom det är ett namnsdagsnamn.

Reglerna kommer från Myndigheternas skrivregler, ett officiellt dokument som fastställer standardsvenska.

Steg för steg: Så här skriver du rätt

Följ dessa steg för att vara säker på att du skriver månader, veckodagar och högtider korrekt i svenska texter.

  • Steg 1: Identifiera om ordet är ett månadsnamn, veckodagsnamn eller högtidsnamn. Exempel: januari, måndag, midsommar.
  • Steg 2: Kontrollera om ordet inleder meningen. Om ja – stor bokstav. Om nej – liten bokstav.
  • Steg 3: Skriv ordet med liten begynnelsebokstav i alla andra fall, även efter datum och i rubriker.
  • Steg 4: För datum: använd siffror (”1 maj”) istället för ordinaltal (”Första Maj”).
  • Steg 5: Om du vill betona ett kalendernamn, använd kursiv eller fetstil – inte versal.

Vill du vara extra säker? Konsultera Språknämndens vägledning för specifika fall.

Bekräftade fakta

  • Månadsnamn med liten bokstav i svenskan – ja, alltid
  • Veckodagar med liten bokstav – ja, alltid
  • Engelska månader med stor bokstav – ja, alltid
  • Regler i Svenska skrivregler sedan 1970-talet
  • Kristi himmelsfärdsdag med stor bokstav – undantag

Vad som är oklart

  • Vissa dialektala variationer för högtidsnamn
  • Gränsen för ”fristående namn” i enskilda fall

”I svenska språket skriver vi alltid månader med liten bokstav, oavsett om de står mitt i meningen eller efter ett datum.”

— Språknämnden

”Att svenska dagen känns viktig och angelägen är inte något argument för att den ska skrivas med stor bokstav.”

— Institutet för de inhemska språken

”Skriv januari. Alla månadsnamn skrivs med liten begynnelsebokstav i svenskan.”

Frågelådan ISOF

Slutsats: Den som skriver svenska texter och följer Språknämndens regler behöver aldrig fundera på versal vid kalendernamn – liten bokstav gäller för alla månader, veckodagar och de flesta högtider, med undantag för meningsstart och fristående egennamn.

Relaterad läsning: Stavas månader med stor bokstav? Svensk stavningsguide

I svenskan råder återhållsam versalisering för månader och veckodagar, till skillnad från regler för svenska engelska tyskaregler för svenska engelska tyska som visar tydliga språkliga variationer.

Vanliga frågor

Hur stavas alla månader?

Alla tolv månader stavas med liten begynnelsebokstav: januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december.

Ska man skriva första maj eller 1 maj?

Båda varianterna är acceptabla, men ”1 maj” med siffror är vanligare. Oavsett format ska maj ha liten begynnelsebokstav.

Skriver man God Jul med stor bokstav?

Nej. ”God jul” skrivs med gemener. Svenskan har en återhållsam versalisering som även omfattar högtidshälsningar.

Stavas månader med stor bokstav på engelska?

Ja. På engelska skrivs alla månadsnamn med stor begynnelsebokstav: January, February, March, April, May, June, July, August, September, October, November, December.

Varför stor bokstav i tyskan?

Tyskan versalerar fler ord än svenskan, inklusive alla namn och ibland betydelsebärande ord. Detta är en del av tyska språkets skrivtradition.