En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige definieras den lagstadgat som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som utkommer minst en gång per vecka. Internationellt krävs ofta minst två gånger per vecka.
Dagstidningar kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet sedan 1800-talet. Dessa kriterier skiljer dem från andra publikationer som veckotidningar.
I Sverige har traditionen djupa rötter, med cirka 150 dagstidningar idag. Ordet har använts sedan 1780-talet och härstammar från fornsvenska begrepp för nyhet.
Vad är en dagstidning?
| Kriterium | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning. |
| Aktualitet | Nyhetsfokus. |
| Publicitet | Tillgänglig för alla. |
| Universalitet | Nyheter från hela världen och samhället. |
- Sveriges lagstadgade definition kräver minst veckovis utgivning.
- Internationellt ofta minst två gånger per vecka.
- Vanliga former: sextdagars- eller sjudagarsutgivning.
- Traditionella format som broadsheet (ca 600 x 380 mm), nu ofta tabloid.
- Ordet ”dagstidning” används sedan 1780-talet, engelska ”daily newspaper”.
- Cirka 150 dagstidningar i Sverige, en tredjedel med ”tidning” i namnet.
| Faktum | Detalj | Källa |
|---|---|---|
| Lagstadgad definition Sverige | Minst en gång per vecka | Wikipedia |
| Internationell norm | Ofta minst två gånger per vecka | NE |
| Huvudkriterier | Fyra sedan 1800-talet | NE |
| Äldsta tidning | Post- och Inrikes Tidningar, 1645 | Språktidningen |
| Antal i Sverige | Cirka 150 | Språktidningen |
| Etymologi ”tidning” | Fornsvenska ”tidhning” | Janolof Bengtsson |
| Engelsk översättning | Daily newspaper | Wiktionary |
| Format | Broadsheet eller tabloid | Wikipedia |
Vilka kriterier definierar en dagstidning?
Dagstidningar skiljs från andra genom fyra huvudkriterier: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet. Dessa har gällt sedan 1800-talet.
Hur skiljer sig utgivningsfrekvensen?
Tidningar med längre intervall än dagligen kan räknas som dagstidningar, till skillnad från veckotidningar. Vanliga former är sextdagarsutgivning eller sjudagarsutgivning.
Periodicitet säkerställer regelbundenhet, medan universalitet ger bred täckning av globala nyheter.
Hur har dagstidningen utvecklats historiskt i Sverige?
Ordet ”dagstidning” har använts sedan 1780-talet. ”Tidning” kommer etymologiskt från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidhende”, som betyder nyhet eller underrättelse.
Vilka är de äldsta exemplen?
Sveriges äldsta tidning är Post- och Inrikes Tidningar, grundad 1645 som Ordinari Post Tijdender. Näst äldst är Norrköpings Tidningar från 1758.
Vilka format och språkliga aspekter gäller?
Traditionellt broadsheet-format på cirka 600 x 380 mm, men tabloid är vanligare idag.
Nominativ singular: dagstidning/dagstidningen. Plural: dagstidningar/dagstidningarna. Utrumgenus.
Engelsk översättning är ”daily newspaper”. Cambridge Dictionary bekräftar detta. Definify ger ytterligare detaljer.
För mer om mediehistorik, besök Australiainsight.
Timeline för dagstidningars historia i Sverige
- 1645: Grundande av Ordinari Post Tijdender, senare Post- och Inrikes Tidningar. Källa: Språktidningen.
- 1758: Norrköpings Tidningar startar.
- 1780-talet: Ordet ”dagstidning” börjar användas.
- 1800-talet: Fyra huvudkriterier etableras.
- Nutid: Cirka 150 dagstidningar, varav en tredjedel med ”tidning” i namnet.
Vad är etablerat och vad är oklart kring dagstidningar?
| Etablerad information | Oklart eller saknad data |
|---|---|
| Definition och kriterier sedan 1800-talet | Aktuell upplagestatistik |
| Etymologi och äldsta tidningar | Exakta antal per utgivningsform idag |
| Lagstadgad svensk definition | Internationella variationer i detalj |
Vad är bakgrunden till dagstidningens roll?
Dagstidningen fungerar som en allsidig nyhetskälla för allmänheten. Den skiljer sig genom sin regelbundna förmedling av nyheter och opinionsbildning.
I Sverige betonas publicitet och universalitet för att nå brett. Traditionen bygger på århundraden av utveckling från posttidningar.
Vilka källor ligger till grund?
En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering.
Dagstidningar kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Sammanfattning: Nyckelpunkter om dagstidningen
Dagstidningen definieras av regelbunden nyhetsrapportering, med rötter i 1600-talets Sverige. Kriterier som periodicitet och universalitet präglar formatet. För globala perspektiv, se Australiainsight. Aktuell statistik kräver primärkällor som Pressens publicitetsnämnd.
Skaffar en tidning som utkommer varannan vecka status som dagstidning?
Nej, i Sverige krävs minst veckovis. Internationellt varierar det.
Vad betyder publicitet för dagstidningar?
Tillgänglighet för alla, inte begränsad publik.
Är tabloid det enda moderna formatet?
Nej, broadsheet används fortfarande, men tabloid är vanligare.
Hur många tidningar heter något med ”tidning”?
Cirka en tredjedel av de 150 i Sverige.
Vad är skillnaden mot veckotidning?
Dagstidningar har kortare intervall och starkare aktualitetsfokus.
Varför heter den äldsta ”Post- och Inrikes Tidningar”?
Grundad som posttjänst för nyheter 1645.
Relaterade artiklar
Viktor Åberg är chefredaktör på Nyhetskanalen och ansvarar för redaktionell policy, standarder och publiceringsbeslut.